Vad är laglott i ett arv?

När någon avlider uppstår ofta frågan: vad är laglott i ett arv? Laglotten är en rättighet för bröstarvingar att få ut minst hälften av den arvslott de skulle ha fått om det inte fanns ett testamente. I den här artikeln förklarar vi vad laglott betyder för bröstarvingar och hur den skyddas av svensk lagstiftning.

Viktiga slutsatser

• Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott och en ovillkorlig rättighet som inte kan tas bort genom testamente enligt svensk arvsrätt.
• Bröstarvingar har rätt att begära jämkning av testamentet för att säkerställa att de får ut sin laglott och gåvor givna under förälderns liv kan ses som förskott på arv och inkräkta på laglotten.
• Särkullbarn har juridisk rätt att omedelbart få ut sitt arv vid förälderns död och deras rätt går före en efterlevande makes eller makas arvsrätt.

Laglottens Definition och Juridiska Betydelse

Laglotten är en skyddad del av ett arv som enligt svensk lagstiftning utgör hälften av den arvslott en bröstarvinge annars skulle vara berättigad till. Syftet med laglotten är att garantera att bröstarvingarna alltid får en del av kvarlåtenskapen, oavsett innehållet i den avlidnes testamente. Denna rättighet sträcker sig till både biologiska och adopterade barn, vilket innebär att alla bröstarvingar har en ovillkorlig rätt till sin laglott.

Laglottens betydelse i juridiska termer är att den skyddar bröstarvingar från att bli helt arvlösa. Detta är särskilt viktigt i situationer där den avlidne kan ha velat testamentera bort hela sin egendom till någon annan. Enligt ärvdabalken säkerställs att bröstarvingar alltid har rätt till sin laglott, vilket utgör en viktig del av svensk arvsrätt.

Laglotten är hälften av arvslotten

I svensk arvsrätt definieras laglotten som hälften av den arvslott en bröstarvinge skulle ha fått om inget testamente fanns. Detta innebär att om en bröstarvinge enligt lag skulle få en viss del av ett arv, så har de alltid rätt till åtminstone hälften av detta belopp som sin laglott. En bröstarvinges rätt till laglott kvarstår även om det finns ett testamente som fördelar arvet på ett annat sätt.

Detta skydd är ovillkorligt och gäller både för biologiska och adopterade barn, vilket garanterar att alla bröstarvingar får sin rättmätiga del av kvarlåtenskapen. Exempelvis, om en förälder med två barn avlider och lämnar efter sig en kvarlåtenskap värd 1 miljon kronor, skulle varje barn enligt lag ha rätt till 500 000 kronor som sin arvslott. Laglotten, som är hälften av arvslotten, skulle därmed vara 250 000 kronor per barn.

Rätt att få ut sin laglott

Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är en ovillkorlig rättighet enligt svensk lagstiftning. Detta innebär att även om en förälder försöker testamentera bort hela sin egendom, kan bröstarvingarna begära jämkning av testamentet för att säkerställa att de får ut sin laglott.

Detta förstärkta laglottsskydd innebär att gåvor som ges under förälderns livstid, och som kan jämföras med ett testamente, kan bli föremål för återkrav om de kränker bröstarvingens rätt till laglott.

Beräkning av Laglott – Exempel och Uträkningar

Att beräkna laglotten börjar med att:

1. Fastställa värdet av dödsboet
2. Dela detta värde med antalet bröstarvingar
3. Laglotten utgör hälften av arvslotten som en bröstarvinge skulle ha fått utan ett testamente
4. Om arvet uppgår till en viss summa och det finns ett specifikt antal bröstarvingar, delas värdet rättvist mellan dem för att fastställa arvslotten och därmed laglotten.

Exempelvis, om arvet uppgår till 1 miljon kronor och det finns två bröstarvingar, blir arvslotten 500 000 kronor per barn och laglotten 250 000 kronor per barn. Testamenten kan påverka hur resten av arvet fördelas, men laglotten förblir intakt och skyddad av lagen.

Vid arv efter förälder med två barn

När en förälder avlider och lämnar efter sig två barn, beräknas laglotten baserat på att dessa barn är bröstarvingar och har rätt till laglotten. Varje barn har rätt till en laglott som motsvarar hälften av deras arvslott, det vill säga en fjärdedel av kvarlåtenskapen.

Om någon av barnen avlider före föräldern, delas deras del av laglotten mellan deras egna barn (barnbarn till den avlidne).

När särkullbarn finns i bilden

När särkullbarn är inblandade i arvet, påverkar detta hur arvslotten och laglotten beräknas. Till exempel, om det finns två särkullbarn och ett gemensamt barn, delas kvarlåtenskapen i tre lika delar, vilket innebär att varje barns arvslott är en tredjedel av kvarlåtenskapen och deras laglott är en sjättedel. Detta påverkar hur arvet fördelas och kan kräva noggranna uträkningar för att säkerställa att alla bröstarvingar får sin rättmätiga del.

Skillnaden Mellan Arvslott och Laglott

Arvslott och laglott är två centrala begrepp inom svensk arvsrätt som ofta förväxlas. Arvslotten representerar hela den del av kvarlåtenskapen som en bröstarvinge har rätt till enligt lag, medan laglotten är den skyddade delen som utgör hälften av arvslotten. Detta innebär att laglotten är en del av arvslotten, men inte hela arvslotten.

Bröstarvingar har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär att de inte kan göras helt arvlösa genom ett testamente. Detta skydd är en viktig del av svensk arvsrätt och garanterar att bröstarvingarna alltid får en del av arvet, oavsett testamentets innehåll.

Bröstarvinge har alltid rätt till sin laglott

I Sverige kan inte bröstarvingar helt uteslutas från arv genom ett testamente. De har alltid rätt till sin laglott, vilket innebär att de minst måste få hälften av den arvslott som de skulle ha fått utan testamente. Detta skydd är ovillkorligt och säkerställer att barn till den avlidne inte kan göras helt arvlösa.

Om ett testamente försöker kringgå detta, har bröstarvingarna rätt att begära jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.

Så Påverkar Testamentet Laglotten

Ett testamente kan påverka hur resten av arvet fördelas, men det kan inte helt eliminera bröstarvingarnas rätt till laglott. Laglotten är skyddad enligt lag, och detta innebär att även om testamentet fördelar kvarlåtenskapen på ett annat sätt, kan bröstarvingarna alltid kräva ut sin laglott.

Testamenten kan dock användas för att begränsa arv till enbart laglotten. Detta innebär att en bröstarvinge kan få sin laglott, medan resten av arvet fördelas enligt testamentets önskemål.

Testamente som begränsar laglotten

Det är möjligt att skriva ett testamente som begränsar en bröstarvinges arv till enbart laglotten. Detta innebär att bröstarvingen får hälften av arvslotten, medan resten av kvarlåtenskapen kan testamenteras till någon annan. Barn kan godkänna ett sådant testamente, men de måste få rimlig kompensation eller tillgångar motsvarande deras laglott för att avtalet ska vara bindande.

För att säkerställa att laglotten inte kränks, kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet. Om det bevisas att rätten till laglotten har kränkts, kan gåvor som ges under förälderns livstid jämkas för att säkerställa att bröstarvingen får sin laglott.

Att testamentera bort mer än laglotten

När ett testamente disponerar bort mer än vad lagen tillåter, måste en noggrann utvärdering ske för att säkerställa att laglotten kan täckas med de tillgångar som finns kvar i dödsboet. Om det inte räcker, kan mottagaren av testamentet behöva kompensera eller avstå från vissa tillgångar för att bröstarvingarna ska få sin rättmätiga del.

Exempelvis, om en förälder väljer att testamentera sitt arv till barnbarnen istället för till sina barn, utgör detta ett ingrepp i barnens laglott. I sådana fall måste de berörda barnen begära jämkning inom sex månader efter att de fått kännedom om testamentet för att säkerställa att deras rätt till laglott upprätthålls.

Vad Händer Om Laglotten Kränks?

Om en bröstarvinge känner att deras rätt till laglott har kränkts, har de rätt att utmana testamentet. Detta kan ske genom att begära jämkning av testamentet inom en viss tidsram. Gåvor som givits under en förälders livstid och som kan likställas med förskott på arv kan också krävas åter om de inkräktar på arvingens laglott.

Arvingen måste framställa sitt krav på jämkning inom sex månader från det att testamentet delgivits, annars kommer testamentet att förbli giltigt trots att det kränker bröstarvingens rätt till laglott. Om en bröstarvinge godkänner testamentet vid bouppteckningen, kan detta motsvara ett avstående från att senare göra anspråk på sin laglott.

Begära jämkning inom sex månader

Bröstarvingar har en tidsram på sex månader från det att de tagit del av testamentet att begära jämkning om deras rätt till laglott har kränkts. Detta innebär att de måste agera inom denna period för att säkra sin laglott.

Om de inte gör detta, kommer testamentet att förbli giltigt trots att det kan ha kränkt deras rättigheter.

Laglottskränkning genom gåva

En förälder kan inte hindra bröstarvingar från att få sin laglott genom att ge bort all sin egendom före dödsfallet. Gåvor som ges under en förälders livstid ska räknas som förskott på arv och inkluderas i beräkningen av kvarlåtenskapen.

Det finns inga specifika beloppsgränser eller procentuella gränser som reglerar när en gåva ska ses som förskott på arv, vilket innebär att varje fall måste bedömas individuellt.

Rättigheter för Särkullbarn gällande Laglott

Särkullbarn, som är barn från tidigare förhållanden och inte gemensamma med den nuvarande partnern, har enligt lag rätt att få ut sin arvslott direkt vid förälderns död. Deras rätt går före den efterlevande makens eller makas rätt att ärva, vilket innebär att särkullbarn kan kräva sin laglott omedelbart och ska ärva enligt lag.

Om en förälder testamenterar bort kvarlåtenskapen till den efterlevande maken, kan särkullbarn ändå kräva sin laglott. I vissa situationer kan basbeloppsregeln innebära att särkullbarnet inte kan få sin laglott omedelbart. Denna regel kan ibland begränsa deras rätt till arv.

Särkullbarn och deras omedelbara arvsrätt

Särkullbarn har enligt lag rätt att få ut sitt arv direkt vid förälderns död, till skillnad från gemensamma barn som måste vänta tills den efterlevande föräldern också avlider. Detta innebär att särkullbarn får sitt arv direkt när deras förälder avlider, vilket bekräftades och förtydligades genom 1987 års ändring i arvsrätten.

Hur Man Hanterar En Tvist Om Laglott

Att hantera en tvist om laglott kan vara komplex och kräver ofta juridisk expertis. För en bröstarvinge som vill göra anspråk på sin laglott kan det vara viktigt att anlita en jurist för att korrekt hantera bouppteckningen och arvsskiftet.

En jurist kan hjälpa till att säkerställa att alla juridiska krav uppfylls och att bröstarvingens rättigheter skyddas.

Väcka talan hos domstol

För att inleda en rättslig process som gäller en laglottstvist behövs det:

• Särskilda ansökningar
• Nödvändiga dokument och bevis ska bifogas för att tydliggöra grunderna för tvisten
• Det kan förekomma avgifter som måste betalas i samband med att man lämnar in sin ansökan.

Ansökningen måste innehålla korrekt form och information för att anses legitim i en domstol.

Fördelarna Med Att Skriva Ett Testamente

Att skriva ett testamente kan förhindra familjetvister genom att tydliggöra den avlidnes vilja och på förhand avgöra hur arvet ska fördelas. Detta ger en individ möjlighet att säkerställa att arvet fördelas enligt egna önskemål, vilket garanterar att kvarlåtenskapen inte automatiskt delas ut enligt lagens standardregler.

För att ett testamente ska vara juridiskt bindande behöver det vara korrekt upprättat i enlighet med reglerna: skriftligt och bevittnat av två personer. Tjänster som Aatos erbjuder ett enkelt sätt för individer att skapa testamenten genom en steg-för-steg guidning som borgar för att alla nödvändiga delar tas med.

Skapa klarhet för efterlevande

Ett tydligt testamente ger efterlevande en klar bild av den avlidnes vilja och önskemål gällande arvets fördelning. Detta kan förhindra osäkerhet och oenighet bland de efterlevande, vilket annars kan leda till familjekonflikter och eventuella rättsprocesser som påverkar både känslomässigt och ekonomiskt.

Fri förfoganderätt vs. full äganderätt

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande make eller makan har rätt att disponera över arvet som hen önskar under sin livstid men kan inte testamentera bort egendomen till någon annan.

Full äganderätt innebär att den person som ärver får fullt ägande över egendomen och därmed kan disponera över den utan begränsningar. Detta kan innebära att arvtagare får sitt arv först när den efterlevande maken eller makan också gått bort om denne hade fri förfoganderätt.

Sammanfattning

Svensk arvsrätt säkerställer att bröstarvingar alltid får en del av kvarlåtenskapen genom laglotten, som är hälften av arvslotten. Genom att förstå skillnaden mellan arvslott och laglott samt hur testamenten kan påverka arvet, kan man bättre skydda sina rättigheter och de efterlevande kan undvika tvister.

Det är viktigt att känna till sina rättigheter och att agera inom de tidsramar som lagen föreskriver om man känner att ens laglott har kränkts. Ett tydligt och korrekt upprättat testamente kan skapa klarhet för de efterlevande och säkerställa att den avlidnes vilja respekteras.

Vanliga frågor och svar